En korg i pil

Material

Man kan fläta många olika material, som granrot, pil, halm, hassel och mycket mer. Var och en av dessa material har tekniker som passar till dessa. T.ex. är det vanligt med löb/löp-tekniker för att binda halm, medan olika flättekniker används för hassel, pil och liknande.

Vi arbetade i pil. Olika arbetsmoment underlättas av en anpassad fuktighetsgrad i materialämnet vi jobbar med. Ibland vill man t.ex. ha en torr och hård spets i materialet för att kunna pressa in det, men ibland vill man ha ett väldigt böjligt, mjukt och följsamt material för att åstadkomma tvära böjar.

Man arbetar helst i skalad pil. Om man flätar med oskalad pil som är fuktig så kommer diametern att krympa när vidjorna torkar. Det gör att det man flätat börjar glappa och gnaga på materialen runt omkring. En sådan korg blir snabbt fnasig och ful och går så småningom sönder.

Förberedelser för att skapa pilmaterialet

Det går visserligen att köpa färdigt flätningsmaterial, och det kan vara kostnadseffektivt eftersom det är en del möda med att själv fixa hundratals förberedda pilkvistar. Detta stycke berättar om hur man går tillväga om man vill göra alla stegen själv.

Skörd

Pil har en enorm livskraft. Om man fäller en pil kommer det att skjuta en massa skott från snittytan. Detsamma gäller för pilträd som faller naturligt. Det är dessa skott som används för flätning.
Många pilar som växer nära vatten faller om vattennivån i vattendraget tenderar till att variera. Då kan man passa på att skörda många bra skott.

Av vilda svenska pilsorter är purpurpil, silverpil, knäckepil, jolsterpil, gulpil och daggpil goda material. Om man har chansen att välja bör man välja dessa före sälj eller gråpil som inte är riktigt lika bra.

Skotten växer hela året, utom på vintern. För att de ska vara långa och torra när man skördar skotten klipper man dessa efter att de slutat växa och när saven sjunkit - alltså på vinterhalvåret mellan oktober och februari.
Då tar man en sekatör eller liten yxa och går ut och hämtar hem en mängd sådana pinnar.

Långtidsförvaring och skalningsförberedelser

Självgro hemma - vita pinnar

Om man har utrymmet kan man sätta tjockändan av de skördade ämnena direkt i 20-30 cm vatten, som sticklingar. Därefter väntar man till i maj då de börjar få rötter och löv, och så skalar man dem då eftersom saven då stigit så att de är lättskalade.

Glöm inte att fylla på vatten då och då.

Mörkare rödaktiga ämnen - kokad pil

Om man ställer de skördade pilämnena att torka kan de stå länge, men barken sätter sig väldigt hårt på dem. För att kunna få barken så lös att de går att skala behöver man koka dessa ämnen ganska länge - ca. 7-8 timmar.
Därefter går de att skala.

Obarkad pil

Det går att fläta i obarkad pil också. Saker som skapas i obarkad pil blir som sagt inte lika hållbara, men de håller ändå ganska bra. För att fläta från obarkad pil kan man lämna pilämnena under vatten i ca. 8 dagar så att de är genomfuktiga. Därefter fungerar de att fläta med.

Kluven pil

För att göra riktigt lätta korgar används med fördel tunna kluvna remsor av pilämnen. Det finns både klyvverktyg och hyvlar som hjälpmedel för att få fram dessa tunna remsor. Även dessa går att köpa färdiga.

Verktyg

Pilflätning är ett hantverk som kräver relativt få verktyg. Det som krävs är varianter som:

• En vass och bra sekatör
• En riktigt vass täljkniv
• Ett vattenkar som rymmer pilämnena (badkar/tunna/rör)

Vissa moment i en del flätningstekniker kan underlättas av ytterligare hjälpmedel:

• Snöre för att binda upp
• Bonsai-tång (som en blandning mellan avbitartång och sekatör)
• Splitsverktyg för att göra öppningar för att trä in pilämnen
• Verktyg för att klyva pilämnen, och att hyvla kluvna pilämnen
• Blomspruta med vatten

Begrepp

Att skapa en korg

Förberedelser

Lägg pilämnen i vatten. Låt ligga i minst 20 minuter.

Bottenplattan

Många av korgflätningens grundtekniker bygger på samma start. Man börjar med en botten. Beroende på hur tät man vill göra den använder man olika antal pinnar. Ju tätare flätning desto fler pinnar.

Grundpinnarna är lämpligen lite tjockare än resten av flätmaterialet, så leta reda på lagom många (lämpligen sex eller åtta stycken) och se till att de är ungefär lika tjocka allihop.

Klipp dessa så att de är drygt så långa som din tänkta botten har i diameter. Det gör inget om de är för långa eftersom de ändå ska klippas, men de blir jobbigare att arbeta med om de är onödigt långa.

När man har valt ut sina grundpinnar och klippt dem i lagom långa bitar så väljer man ut hälften av dessa, lämpligen de tjockaste av dem, och sticker en kniv i mitten på dem och lirkar upp en öppning i klyvsprickan.
I denna klyvspricka trär man in en av de okluvna pinnarna till mitten - och fortsätter så tills man har ett kors där hälften av pinnarna är inträdda i den andra hälften av dem.

När man har grundkorset på plats tar man två långa och smala pilvidjor och håller dessa med tunnaste änden i var sitt korshörn (icke-motstående korshörn). Därefter börjar man vika över dessa, vartannat steg med varannan, och viker åt samma håll hela tiden, tills man börjar ha flätat runt korset.

Efter de första två varvens flätning viker man ut kors-pinnarna till en ekerform allteftersom man flätar. Försök att få vinkeln mellan dessa att vara ganska jämnt fördelade för att få en snygg form på korgen.
Om man har fyra plus fyra pinnar i grundkorset kan man med fördel första delade varvet fläta mellan två pinnar i taget och därefter på nästa varv och framåt fläta mellan varje varv.

Tänk på att inte pressa in flätningen utan att böja den iflätade vidjan om pinnen. Det är en enkel teknik att få till. Man håller vidjans senaste rätta plats stilla med vänsterhandens tumme medan man med högerhanden slingar runt vidjan vidare och flyttar vänsterhanden till nya platsen. Om man istället pressar in vidjan på plats kommer korgen att riskera bli oformlig.

När en pilvidja är flätad till sin ände så fortsätter man och skarvar där den tog slut. Man skarvar tjockända mot tjockända och tunnände mot tunnände.

Det är bra om botten blir lite skålformad. Då är det lättare att få korgen att stå stadigt. Försök därför medvetet att böja pinnarna uppåt så att de bildar en grund skål medan du flätar. Denna skål kommer att vändas uppochner så att insidan på korgen har botten som en flaska - som går inåt.

När man har flätat runt tills man är nöjd med dimensionen så är det dags för nästa steg.

Varianter av bottenplatta

Halvcirkelformad botten

Om man vill ha en halvcirkel till platta, t.ex. för en ryggsäck där ena sidan är platt, så börjar man med två pinnar åt varje håll. Man sticker in två av dem i de andra två precis som ovan, och böjer dessa till en solfjäder som blir en halvcirkel innan man börjar fläta runt denna.

Oval botten

Om man vill ha en oval botten kan man se till att grundpinnarna är längre åt ena hållet än åt andra, och när man kommer långt nog med rundflätandet byter man med jämna mellanrum håll innan man nått ut till kanten för att liksom maska i för att det är längre i ena riktningen än åt andra.

Skarva stagpinnar för sidorna

För övergången till sidorna behöver man skarva. Välj ut några ganska grova pinnar. Fyra gånger så många pinnar som du började med. Vi ska sticka in två pinnar per pinnände i bottenkrysset. Försök finna pinnar som är ungefär lika tjocka. Det blir både snyggare och lättare att fläta då.

Det gör inget om sidopinnarna är ganska torra när de täljs till eller trycks in.

Vi gör klart en av varje av ekerpinnarna i bottenplattan i taget. Först klipper vi den precis utanför flätningen så att den inte sticker ut.
Därefter tar vi en av de nya stagpinnarna och skär ett vasst florist-snitt på yttersidan av böjen i nederänden.

För att förklara: När pilskott växer kan de tränga ut var som helst från stammen. De böjer sig dock uppåt för att försöka växa så lodrätt som möjligt. Det betyder att många av våra pilskott har en böj i botten. Snittet vi gör ska ske från yttersidan av denna böj för att underlätta övergången.

Se till att vända bottenplattan på rätt håll (så att det blir ett hålrum mot underlaget) innan du börjar fästa in skarvningarna.

När man fått till ett bra snitt är det dags att sticka in dessa med snittet neråt i det lilla hålrummet bredvid den avklippta ekern i grundkorset i bottenplattan. Gör likadant med en pinne till på andra sidan denna ekerpinne.

Fortsätt så varvet runt tills det finns skarvpinnar på båda sidor av varje eker i bottenplattan.

Uppböjning av sidopinnarna

Det krävs varsamhet för att böja upp sidopinnarna. Se till att de är ordentligt blöta vid vik-stället. Använd en blomspruta och vänta någon minut. Tryck sedan med nageln eller något motsvarande halvhårt i ovansidan för att markera ett "gångjärn" där den skarpa vikningen uppåt sker. Böj sedan försiktigt uppåt. Eventuellt runt en lite grövre pinne.

När samtliga pinnar är uppböjda kan man knyta ett snöre om dem för att hålla dem på plats.

Bottenkimning

För att botten ska bli stadig behöver man oftast göra en kimning, en bredare kant, runt bottenplattan. Denna görs genom att man tar sex stycket pilvidjor som är ungefär lika långa. Man börjar med hälften av dessa i "norr" och tre av dessa i "söder" om man ser korgen uppifrån. Det är enklast att börja med den ena.

Detta steg, och många andra, kan underlättas av någon form av vikt som håller bottenplattan under kontroll.

Man tar alltså tre av de nya vidjorna och sticker den smalaste änden av var och en i var sitt intilliggande mellanrum i de iskarvade och uppvikta pinnarna. Därefter börjar man med den sista av dessa. lägger den utanför två och innanför en och ut igen. Därefter tar man vidja nummer två och gör detsamma med denna; utanför två och innanför en och ut igen. Och så fortsätter man med den tredje och gör detsamma. Utanför två innanför en och ut igen. Så börjar man om med den första igen.

När man närmar sig att ha flätat på detta vis halvvägs runt korgen börjar man med nästa set om tre pinnar och börjar likadant med dessa men från motsatt sida från där man började med första setet.

Fläta korgsidor

Det finns åtskilliga varianter på flätning. I denna korg gjorde jag en så kallad engelsk flätning. Det är en flätteknik som också användes i Holland eftersom engelsmännen lärde sig den av holländarna.

Engelsk flätning går till så att man flätar mellan varje stagpinne. Hela tiden åt samma håll. Man flätar aldrig längre än ett helvarv utan klipper pinnen så fort den kommer ikapp sig självt efter ett varv. På nästa varv börjar man förskjutet till nästa stagpinne. Om man behöver skarva gör man det med tjock mot tjock och tunn mot tunn genom att vika ut pinnen från sista staget och pilla in nästa pinne under i öppningen som då blir under denna.

Var noga med formen. Kläm till och ha koll så att den inte blir skev. Korrigera genom att pressa och lägga till rätta och var uppmärksam så att den inte kryper iväg. Det är lätt att formen bara fortsätter utåt eftersom det finns en inbyggd spänning i pinnarna. Detta är speciellt märkbart eftersom det är lätt att knuten som håller ihop stagen lätt lossnar.

När du är nöjd med sidorna är det dags för en övre kimning för att få en stabil överkant.

Övre kimning

Korgen blir stadigare och bättre med en kimning även i övre kanten. Denna kan med fördel vara ännu bredare än bottenkimningen. Till detta exemplar gjordes en kimning med fyra plus fyra vidjor i överkanten.

För den övre kimningen används den kvarvarande biten av stagpinnarna. För att dessa ska kunna böjas skarpt blötläggs dessa i minst 20 minuter.

När de har blivit blötlagda så börjar man med en och viker den med följsam press runt vikstället och använder tjockänden på en ganska tjock vidja att vika runt och skarpt åt höger - och framför två och bakom två.
Därefter tar man nästa och gör likadant, och fortsätter så varvet runt.

När man kommit nästan varvet runt finns det inte längre några uppstående pinnar att vika runt så då får man använda en pinne eller ett Splitsverktyg för att föra in pinnen istället. Se till att vara mjuk och följsam för att undvika brott på pinnen.

Om man vill så slutar man när man är nöjd med överkanten - och klipper rent korgen.

Handtag

Många gånger vill man ha ett handtag på en korg. Det lättaste sättet att göra ett bekvämt handtag verkar detta vara:

Tag en eller två riktigt grova pilämnen. Vässa i tjocka änden på samma sätt som när skarvinfästningen mot bottenplattan gjordes, men på innersidan denna gång.

Gör detsamma med åtta normalgrova vidjor.

Många OCD-människor stör sig ifall inte handtaget är riktat med bottenkorsets mittenplatta i åtanke. Detta kan du använda mot dem om du vill, eller försöka att inte störa dem genom att rikta handtaget.

Stick ner den grova pinnen precis intill en av stagpinnarna från sidorna. Mät ut längden på bågen. Ofta är det estetiskt snyggt när den har ungefär samma radie som själva korgöppningen. Kapa den och vässa den i andra änden och tryck i den i motsatt sida.
Om du har två handtagspinnar får du arrangera dessa bredvid varandra på samma sätt. Om man har två grova pinnar i handtagets stomme är det bra om de har den tjocka änden åt var sitt håll så att det blir jämntjockt och lindningen tät i båda ändar av handtaget.

Tryck ner tre av de vässade smalare pinnarna i samma hål till vänster om handtagsstommen på ena sidan infästningen och tre på motsvarande sidan. Se alltså till att det från handtagets ena bas sticker upp tre pinnar och från handtagets andra bas sticker upp tre pinnar.
Det kan behövas en del kraft och nerblötning för att åstadkomma detta.

Blöt upp de tunnare handtagspinnarna och vrid följsamt dessa runt försiktigt så att de inte får brytningar. Avsluta med att låta dem vila på insidan av korgen. Fortsätt likadant med de från andra sidan. Eventuellt kan det behöva fyllas i med fler pinnar om det blir mellanrum kvar. Stick då i dessa som de föregående och vrid runt så att dessa fyller i.

För detta steg är det viktigt att vidjorna är genomblöta.

När handtaget är lagom tätt omlindat är det dags att fästa handtaget. Det görs genom att man sticker emellan den kvarvarande delen av lindningen ut genom korgsidan ett par varv ner. För detta kan splitsverktyget vara väldigt användbart. Se till att det blir jämt och snyggt. Börja med den innersta och fortsätt lägga intill dem.

Fortsätt likadant på andra sidan. Därefter är det dags att vika upp och runt handtaget - och igenom på andra sidan. Börja med den innersta och gör den klar så att den är instucken på insidan. Fortsätt sedan med alla de andra.

När detta är klart på båda sidor fäster man själva surrningen genom att sticka in ändarna bakom sin egen tidigare lindning. När alla är instuckna kan man klippa dem.

Nu ska hela korgen vara klar. Dags att klippa rent.

Renklippning

Nu är korgen egentligen klar. Sista steget är att gå över den med en vass sekatör/bonsai-tång och klippa rent den. Se till att varje ände har något att vila på så att de inte sticker ut och man får hål i korgen. Den behöver inte mycket att vila på, men se till att den alltid har något.

När detta är klart kan du lugnt luta dig tillbaka och njuta av din skapelse. Låt den torka. Det närmsta dygnet kommer den ännu att vara fuktig. Du märker hur den blivit märkbart lättare efter några dagar.

Nu har du en korg att njuta i åtskilliga decennier.