Det var en gång...

Flera decennier inom QA ger en del dråpliga och insiktsgivande berättelser att förmedla. För min egen skull har jag börjat besrkiva en del av dessa här.

Detta är en av dem.

Smärtsamma tester och CPM

Jag brukar hävda att QA och test är det mest kreativa och roliga man kan göra inom IT.

Inom test gäller det ju att klura ut allt som ingen annan har tänkt på, och lirka till förutsättnigar för att stämma av det i komplexa IT-lösningar i komplicerade IT-landskap, samtidigt som man prioriterar utifrån olika prioriterade intressentgruppers olika intressen. Det är så mycket man måste kunna, och så många förmågor man måste exercera för att vara en bra testare att det är lätt att komma i flow.

Det gäller dock inte alla typer av tester.

T.ex. mina allra första regelrätta uppdrag inom test år 1991, inom Försvarsmakten. I det militära fick vi i uppdrag att nya kevlarhjälmar, nya stridsselar och nya stridskängor. Dessa testar man precis som man kan tänka sig. Man iklär sig i testobjekten och ger sig ut och marcherar långt, i allehanda terräng, med dessa - bärandes tungt för att se att utrustningen fungerar väl under alla tänkbara krav i händelse av ofred.
Man ska också tänka på att i testfasen är inte dessa helt färdigutvecklade. Första iterationen av kevlarhjälmen hade en hård plastinredning/upphängning med vassa kanter som skavde sönder hjässan på alla (Alla militärerna hos oss vara korthåriga, eller helt kala, om hjässan - eller nästan alla; sjukvårdare Tok-Larsson hade långt lockigt hår och han klarade därigenom hjässan, om än inte frisyren). Om jag blir tunnhårig har jag förmodligen ännu ärr att visa upp i hårbotten från dessa tester.

Detsamma gäller kängorna som gav skoskav och som skulle provas i vatten, leriga träsk och mer. Befälen sände ut oss lite varstans för att höra vad vi tyckte. Det värsta var väl när sulorna smälte när man torkade dem riktade mot eldstaden. Vid plötsliga eldanfall brände vi fötterna när våra fötter mötte de heta halvsmälta gummisulorna i dessa kängor.

Stridsselarna var inte mycket bättre; de skavde lite varstans - speciellt över bröstvårtorna och på höfterna när de lastades fulla.

Det var väldigt slitsamt, smärtsamt och tradigt. I gruppen skapade vi ett kvalitetsmått som jag burit med mig sedan dess: CPM-måttet. Det står för Curses per Minute. Det har jag bland annat använt som mätetal i slutanvändartester och i verktygsutvärderingar långt senare.

Lärdom

En del typer av tester måste man bara bita sig igenom på järnvilja.